Vad är egentligen en världsutställning? Jag vet att de anordnats med jämna mellanrum sedan mitten av 1800-talet och att Eiffel-tornet byggdes till världsutställningen i Paris. Nu är jag varit på min första och vet lite mer. Årets världsutställning hålls här i Shanghai maj - november. Den har namnet Expo 2010 med undertiteln och temat; "Better City, Better life".

 Som reseintresserad och tidigare verksam i turismnäringen har jag varit många gånger på TUR-mässan i Göteborg. Och som Banverkare har jag besökt Nordic Rail i Jönköping ofta. Det här är samma sak. En mässa - fast i kolossalformat. Och utställarna är länder, i vissa fall hela världsdelar och en del världsompännande organisationer och företag. Istället för montrar har man pavillionger. Budget och nivå är ljusår från roll-ups och broschyrer. Men det är samma idé. Att visa upp sig, att bli sedd, att presentera nyheter och budskap, att skapa relationer med omvärlden och särkilda målgrupper. Eftersom Kina av de flesta anses som den kanske intressantaste marknaden i världen nu och framöver är deltagandet rekordstort. Över 200 länder deltar och området är enormt. Jag gick omkring i 7 timmar med lite matpauser och var bara på en bråkdel av området som ligger på båda sidor av floden. Bara Sveriges pavilliong är på 3000 kvadratmeter och den tillhör inte de större. 

   På en av utställningens gator med Tysklands och Polens pavillionger till höger. 

För Kina och Shanghai har utställningen naturligtvis många viktiga betydelser. Världsutställningen och OS 2008 är viktiga bevis för att Kina nu är en världsmakt. Och Shanghai har ett uttalat mål att bli världens finansiella centrum 2020. Med arrangemangen vill man visa att man ligger i framkant. Att det finns resurser och kunnande att klara av globala arrangemang och göra det med glans. Inget krut har sparats. En helt ny metro-linje med två stationer går till området, nya vägar, en enorm service- och säkerhetsapparat. Det finns frivilliga och informationskiosker i vartenda gathörn i stan. Allt är oerhört välordnat. Man räknar med 70 millioner besökare. I lördags hade de haft 200 000 besökare, så det kanske är möjligt....

Har haft med expons webbplats tidigare, men någon kommenterade att den inte funkade. Det går att se den på min dator. Man kan bl a se alla paviliioner, bilder m m. http://en.expo2010.cn/

   Kinas pavilliong

Kinas pavilliong är brutalt stor och syns över alla andra. Kina vill visa upp sig för världen, men lika viktigt är att visa upp sig för det egna folket. Arrangemang som detta och själva pavilliongen har naturligtvis stort symbolvärde.

Jag har funderat ganska mycket på hur man håller ihop en enpartistat nu sedan landet helt ändrat väg och slagit in på marknadsekonomi och öppnat sig för världen. Och även öppnat världen för de egna invånarna. Det är nu miljontals kineser som turistar, gör affärer, studerar och bor utomlands. Om man inte kan hindra andra intryck och alternativ, hur håller man då borta kritik och ifrågasättande? Svaret är en klassisk kommunikationstrategi; nationalism. Man måste på alla sätt visa att landet är starkt, bra och framgångsrikt. Det gör man från TV-kanaler till undervisning och på alla upptänkliga sätt. Det injiceras i medvetandet från barndomen till ålderdomen. På så vis framstår förhoppningsvis alternativ som sämre och kritik uppfattas som orättvis eller att den har ett dolt och elakt syfte. Jag har pratat lite djupare med tillräckligt många kineser nu, även högutbildade och sådana som bott flera år utomlands och kan konstatera; strategin fungerar ganska bra. Kineserna är oerhört stolta över sitt land och utvecklingen och är mentalt vaccinerade mot kritiska diskussioner. De går oftast till försvar. Jag försöke mig på en diskussion om Kinas miljöproblem och del i världens klimatutveckling med en högutbildad kvinna som bott 4 år i London. Hon gick genast till motattack och förklarade att Kinas miljöproblem är orsakade av västvärlden eftersom vi placerat alla våra skitiga fabriker hos dem. Men jag måste tillägga att det är ett exempel. Det finns också en del som diskuterar för- och nackdelar öppet. Jag kom förresten inte ens in i kinesiska pavilliongen trots storleken p g a trycket från alla kineser som ville komma in.

Svenska pavilliongen
Det är kul att bara gå omkring och se pavilliongerna utifrån och frukten av de vedermödor som ländernas vassaste hjärnor i kreativitet och arkitektur värkt fram. Och jag hann även gå in i Afrika, Frankrike, Holland, Nepal, Danmark och Sverige. Danmark har ju släpat hit "Den lille havefrue" ända från Köpenhamn och det var både effektfullt och har skapat eftersökt medieutrymme. Jag blev glad över Sveriges pavilliong. Inte den mest iögonfallande exteriört, men smart, smakfull och med bra innehåll. 15 meter höga bakbelysta svenska naturbilder av Mattias Klum gjorde intryck. Pavilliongen vill förmedla vår rena miljö och vårt utvecklade miljötänk, säkert även med förhoppning att exportera lösningar. Dessutom vår innovationsförmåga och höga utbildningsnivå. Mitt sällskap, tjejen som inte ville kritisera Kina, blev enormt imponerad av de unga svenska manliga värdarna. De pratade i princip fläckfri mandarin. Hon jobbar som lärare i kinesiska. Smart sätt att visa hög utbildningsnivå, Sverige!

Svenska montern.......................... Danska.......................................... Den mystiska från England

Holland                                           Afrika

Sjuk i Shanghai
Tyvärr har klimatombytet, allt promenerade eller en helt vanligt basellusk gjort mig förkyld. Jag har legat utslagen med feber och hosta på hotellrummet hela dagen. Jag pallrade mig bort till ett apotek med en ordbok i handen och kom tillbaka med en ask blåa piller som jag knaprat på och känner mig lite bättre. Får hoppas att sömn och vila gör sitt till. Att vara sjuk och att ligga på ett hotell med en världsstad utanför de fördragna gardinerna är både trist och enerverande. Man får någon grad extra feber bara av tanken på allt man missar! Finns det inte något som heter gula febern förresten?!

 

Far

10 maj 2010 21:42

Det här kallar jag en RESA.Hade förstås aldrig åkt upp i det höga tornet.Det räckte att titta på bilden

 

Håkan Askengren

10 maj 2010 23:11

Jag var på världsutställningen i Brisbane en gång. Verkar ungefär vara som en bakgård till denna.

 

Morbror

13 maj 2010 11:31

Var på värdsutställningen i New-York 1965. Den skulle du sett Johan! Shanghaiutställningen verkar vara en svag "östanfläkt" i jämförelse med den.
Krya på dig, så vi får flera härliga reseskildringar.
Göran

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag i Beijing och det är sista stoppet på min Kina-resa. Det var också första stoppet på min Kina-resa för 16 år sedan. Förbjudna staden och Himmelska fridens torg som är stadens mitt är sig lika, annars ser allt annorlunda ut. Flotta fasader, ...

Mitt besök på Huang shan - gula berget - börjar och slutar dåligt men blir en av mina mest minnesvärda resupplevelser någonsin! Alla dystra väderprognoser stämmer. Regnet strilar mot rutorna på taxi, buss och bergslift på väg upp för berget.    ...

Jag sitter i en by vid Gula bergets fot. Huang Shan heter platsen på transkriberad kinesiska. Bergen är klassisk mark i Kina och sägs i konkurrens med sockertoppslandskapet runt Guilin i södra Kina vara det mest avbildade naturmotivet i landet. Det l...

Jag vaknade tyvärr inte helt frisk som jag hoppats, men jag kompletterade de blåa pillerna med några piggt oranga kapslar och släpade mig ut på nya upptäcktsfärder i Shanghai. Dels för att boka biljett vidare och dels för att se lite till. Det var li...

Shanghai gör ett starkt och mycket bra första intryck på mig. Trots att det är världens sjätte största stad med upp emot 20 miljoner invånare så är det en öppen och fräsch atmosfär. Det är mycket grönt bland alla hus, det är vatten och öppna ytor. De...